Mayday Parade - Kids In Love

 


Update

Hola babycakes! Jag har inte gått iväg och dött eller något liknande. Det är bara så att det har varit en hel del det senaste. Jag har haft mycket i tankarna, en camey här på besök, jobbat och helt enkelt bara kört på. Det har varit positiva saker som också har hänt, dock tar dem fina stunderna slut allt för fört och i efterhand önskar man verkligen att man uppskattat dem mer när de varade.. Ni vet nog vad jag menar med det hela. Just nu går mina ögon i kors och jag skall nog bara ta en promenad med Kira. Sen sova, är ledig i två dagar nu så det lär nog bli två updates med bilder och sådant.. Mest från allt som hänt under tiden jag varit väldigt off här, blir väl lite bilder från balen och veckorna camey vart här. Måste faktist skylla min blogg torka en aning på att jag är lite trött på min blogg helt enkelt ;) Hehehe. Inte trött på att skriva, utan bara grejen med att jag inte känner mig riktigt bekväm. Fast å andra sidan så har jag fortfarande inte skrivit i min dagbok, slår vad om att camey skakar på huvudet när hon löser detta :P Hahah! Nej, peace så länge. I will return, promise! x

tomt.

" en i mängden, for sure "


And what she'd give for one more smile.

Oh my god, I just can't handle this, I lost myself inside a drunken kiss.

Jag blir så galen på mig själv. Ni vet den känslan när man gillar någon så mycket att det till och med gör lite ont. Den känslan borde vara förbjuden, eller kanske vara en off knapp på. För det hade varit väldigt skönt. Jag blir så arg på mig själv när jag hamnar i dessa situationer. Jag hade lyckats gräva mig ur gropen men nu känns det som jag fallit tillbaka. Kanske är det så att jag bara dras till det jag vet att jag inte kan få. Det värsta är att jag inte gör det särskilt mycket lättare för mig själv. Jag lyssnar på låtar som får alla känslor att bli dubbelt så stora. Om inte annat spelas en låt på radion som vart med i just den stunden, då allt var som en romantisk film. Vart jag än går är det något som får mig att tänka på honom. Hela dagarna så finns alla dessa tankar, positiva som negativa, fram och tillbaka. Men allt är bara ett enda stort frågetecken. Det finns liksom inga svar. Det är nog det som gör allt extra jobbigt. För om jag bara vetat så hade jag kunnat försöka gå vidare och bara tvinga mig själv att helt enkelt glömma. Men nu går det inte. Det värsta av allt är att under dagarna så kan man inte stänga ute alla tankar. När man tillslut somnar på natten så vaknar man av att man haft världens finaste dröm. Något som inte längre är verklighet. En dröm. Jag somnar om igen och försöker tänka på annat, men vaknar lika snabbt av en annan lika fin dröm. Kärleken är nog det svåraste på livets vägar.

Jag känner mig som en liten tönt som skriver detta här, men behövde skriva av mig. Jag är glad över att jag har min camey hör hos mig. Det enda som fattas nu är resan till London. Som kan få mig att vara lycklig i några dagar. En väl behövd resa.



And I may feel like a fool..


Vi i onsdags förra veckan, värmt upp med vitt vin inför en kväll ute.


Det har hänt mycket men endå jävligt lite det senaste.. En sak som är säker är att camey är här hos mig och detta sen nio dagar tillbaka. Vi har precis vräkt i oss kladdkaka med grädde och ett glas coke. Damn jag är så sjukkkkt mätt! :> Nu skall jag strax dra med mig lille nöten här bredvid på en natt promenad. Måste strax sova för skall upp och jobba imorgon en sväng. Men räkna med updates snart någon gång, vi skall ta tag i våra liv! Promise. Hoppas ni mår bra, stay sweet x

Förresten, känner ni er nere. Gå och bajsa, lätta på trycket. Allt kommer lösa sig.
(Haha jag och Camilla'Camilla har ganska sämst humor, ni skulle bara veta). ;)


RSS 2.0