another day is going by, i'm thinking about you all the time.
together we, broke all the rules
dreamin of droppin out of school
and leave this place
to never come back
and i, wrote this letter, in my head
cuz so many things were left unsaid.
e t t å r s e d a n , e n b r a d a g i m i t t l i v !
& snart är den dagen gone. visst är det deprimerande att man vissa dagar bara vill ha en tidsmaskin... för att kunna gå tillbaka i tiden, få leva om ett ögonblick... göra något ogjort... eller kanske förbättra det.... men allt har en mening, och det är det som liksom får mig att tänka posetivt. men jag saknar förra året, denna dagen. -för den var overklig.
har ni någonsin haft den känslan.. att, det ni gör. är precis som i en film?
det var denna dagen för ett år sedan, precis som i en film.
men men... annars så har jag bara vart hemma idag, försökt bli lite friskare sen i helgen. linn ringde förut och skulle ha ett sådant serious talk med mig. men allt hon sa visste jag redan, det är mig som problemet är. men det var snällt att hon ringde dock. det uppskattas. vart även skönt att prata med hemelie lite. saknar dig & ditt skratt, hon är en sådan person som från ingenstans bara kan få för sig att skicka ett jätte gulligt sms, som verkligen gör en glad! det tackar vi henne för. och självklart tänker jag mycket på hur kul vi hade på vår gunilla resa tillsammans.. liksom jag och linn smyg rökte bak på båten, hände ofta då dem andra hade natt vakt till sjöss, eller när jag och emelie var uppe i masten och tog massa kort, jag var rädd som en korv. eller när jag och axel låg på haj nätet och alla delfiner hoppade under oss... eller när jag och sasha en kväll fick för oss med några andra att klättra upp i masten när vi var i land, där satt vi ett tag och visade hur stolta vi var! (fast egentligen sjukt rädda)... eller när vi ett stort gäng satt på strand kanten i saint-malo och rökte vattenpipa, eller när vi gjorde samma sak fast mellan dem gröna öarna på shetland, bland alla får... det är sådant man saknar och liksom lätt glömmer!
just nu är mitt liv ganska värdelöst, jag vet inte vad jag skall göra. jag vet att det är nästan intill omöjligt att få jobb i dagens läge utan gymnasie utbildning. men, åh. jag orkar inte. men nog klagat, nu skall jag se på scrubs lite och glömma allt för en stund, det är oftast lättast så! love,
dreamin of droppin out of school
and leave this place
to never come back
and i, wrote this letter, in my head
cuz so many things were left unsaid.
e t t å r s e d a n , e n b r a d a g i m i t t l i v !
& snart är den dagen gone. visst är det deprimerande att man vissa dagar bara vill ha en tidsmaskin... för att kunna gå tillbaka i tiden, få leva om ett ögonblick... göra något ogjort... eller kanske förbättra det.... men allt har en mening, och det är det som liksom får mig att tänka posetivt. men jag saknar förra året, denna dagen. -för den var overklig.
har ni någonsin haft den känslan.. att, det ni gör. är precis som i en film?
det var denna dagen för ett år sedan, precis som i en film.
men men... annars så har jag bara vart hemma idag, försökt bli lite friskare sen i helgen. linn ringde förut och skulle ha ett sådant serious talk med mig. men allt hon sa visste jag redan, det är mig som problemet är. men det var snällt att hon ringde dock. det uppskattas. vart även skönt att prata med hemelie lite. saknar dig & ditt skratt, hon är en sådan person som från ingenstans bara kan få för sig att skicka ett jätte gulligt sms, som verkligen gör en glad! det tackar vi henne för. och självklart tänker jag mycket på hur kul vi hade på vår gunilla resa tillsammans.. liksom jag och linn smyg rökte bak på båten, hände ofta då dem andra hade natt vakt till sjöss, eller när jag och emelie var uppe i masten och tog massa kort, jag var rädd som en korv. eller när jag och axel låg på haj nätet och alla delfiner hoppade under oss... eller när jag och sasha en kväll fick för oss med några andra att klättra upp i masten när vi var i land, där satt vi ett tag och visade hur stolta vi var! (fast egentligen sjukt rädda)... eller när vi ett stort gäng satt på strand kanten i saint-malo och rökte vattenpipa, eller när vi gjorde samma sak fast mellan dem gröna öarna på shetland, bland alla får... det är sådant man saknar och liksom lätt glömmer!
just nu är mitt liv ganska värdelöst, jag vet inte vad jag skall göra. jag vet att det är nästan intill omöjligt att få jobb i dagens läge utan gymnasie utbildning. men, åh. jag orkar inte. men nog klagat, nu skall jag se på scrubs lite och glömma allt för en stund, det är oftast lättast så! love,
Kommentarer
Postat av: Anonym
<3
ge det lite tid, för ibland känns allt hopplöst.
Men det blir bättre, jag trodde inte heller det skulle det. Men everything happends for a reason, du hittar snart din väg!
du har hjälpt mig mycket genom åren och det och du är guld värt min vänn!
Trackback
